Bjuråkers Hembygdsförening bildades 10 juni 1934

Orsakerna till detta var flera dels låg det i tiden och många av hembygdsföreningarna i Hälsingland bildades på 30-talet. Här i bygden fanns en eldsjäl och hembygdskämpe, nämligen Jonas Jonsson, Änga. Det stundande kronprinsbesök i Bjuråker och 27 juni besökte kronprinsparet bygden. Då var det bra att välkomna med och genom en hembygdsförening.

Den 10 juni 1934 hölls ett sammanträde i sockenstugan, där det beslöts att bilda en hembygdsförening i Bjuråker. Detta, som det bl.a. stod i protokollet, för att bevara den gamla kulturen. Noteras kan att Bjuråkers Hembygdsförening bildades fem dagar före Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening. Vid bildandet antogs de första stadgarna, 13 till antalet.

I stadgarna stod bland annat:
”Föreningen, vars verksamhetsområde är Bjuråkers socken, har till uppgift att bevara och vårda minnena av gångna tiders andliga och materiella kultur, främja god byggnadskultur och skydda hembygdens natur, samt att hos det unga släktet väcka kärlek till hembygden och försöka sprida en allsidig kunskap om denna”.

Medlemsavgiften ska vara 1 krona och ständigt medlemskap 25 kronor. Personer som på ett eller annat sätt gjort sig förtjänta om föreningen eller eljest på ett framstående sätt verkat för dess syften, kunna av föreningen väljas till hedersledamöter. Styrelsen ska bestå av sju ledamöter varav två kvinnor.

Redan vid det första sammanträdet 10 juni bildades en kommitté som skulle verka för att kronprinsparet blev hembygdsuppvaktad med bygdespelmän och dräktklädda. Under åren 1935 och 1936 hölls ett antal sammanträden men sedan kom verksamheten att ligga nere till 1953. Orsaken till detta kan tyckas märklig, med tanke på den aktivitet och ambition som den gamla styrelsen på 30-talet visat.

Man kan dock finna en del av förklaringen i det faktum, att platsfrågan hade delat ledamöterna i flera läger, beroende på att bytänkandet tog överhanden. En annan orsak var naturligtvis andra världskriget som gjorde att befolkningen fick annat att tänka på.

Föreningen nybildades 1953 med en ny styrelse. Så småningom ordnade man också platsfrågan för hembygdsgården. Platsen kom att bli Lithensbackar namnet blev så därför att det har bott en soldat här en gång i tiden som hette Lithén. Man var dock inte ensamma om den här platsen. Det fanns i Bjuråker en Bygdegårdsförening som hade sökt förvärvsrätt på platsen. De hade också planer på att bygga en bygdegård vilket dock aldrig blev av. Hembygdsföreningen fick till en början arrendera platsen för den symboliska summan av 5 kr/år. Efter ett par år fick hembygdsföreningen överta halva området för sin egen del. Så småningom fick föreningen köpa hela området sedan det stod klart att bygdegårdsföreningen inte skulle kunna förverkliga sina planer på en bygdegård. Därtill skänkte Gästgivare Johan Jonsson ett markområde i anslutning till det som föreningen redan hade. Dessutom köpte föreningen ett område av Mossar-Erik i Kyrkbyn och i slutet av 90-talet köpte man av Hudiksvalls Kommun ytterligare mark. Man skall dock komma ihåg att det här inte var en plats som var färdig att bebygga med de gamla hus man förvärvat. Här var då rena vildmarken. Många arbetskvällar ligger bakom det här utseende som platsen har idag.

Det var torsdagen den 30 juli 1953 som de första spadtagen togs till att röja och bearbeta området. Forngården invigdes 1956 den 26 augusti av landshövding John Lingman. Sedan dess har en hembygdsfest hållits här varje sommar. Nu hålls den alltid tredje söndagen i juli månad och som idag är en hembygdsfest och spelmansstämma som fått namnet Bjuråkersstämman.

Källförteckning:
Bjuråkers Hembygdsförening, Historik 1934-1994 samt Guidningsplan upprättad av Åke Norberg 1986.

Sammanställning gjord av Petra Gahm, 23-08-20